Mars 2024. Donetskregionen, några tiotals kilometer från striderna. Rapport, del 1.
”-Hur mår ni?
-Vi har varit måltavlor i två år nu. Måltavlor för fienden.”
Varje morgon som kommer är en helgdag. Idag vaknade vi, idag har vi tak över huvudet, fönster, till och med elektricitet, vatten och möjlighet att dricka kaffe. Vi är tacksamma för detta. Vi behöver inte mer. Krig lär dig att leva inte bara varje dag, utan varje timme. Man vet aldrig vilken som blir den sista och hur mycket tid man har kvar. Mitt lilla kvarter glittrar i solen, översållat med glas från fönster, fragment av andra människors liv. Mitt hus är fortfarande mirakulöst intakt. På andra håll har gamla fönster blåsts ut, de som är gjorda av plast håller bättre. Jag vet inte hur vi fortfarande är säkra, för det kom från båda hållen, över vägen och över gården. Nu lever jag med en ständig rädsla för natten, särskilt klockan 02:00, 03:00, eftersom den vanligtvis kommer vid den här tiden, utan larm, utan tid att varna. Jag fryser omedvetet varje gång jag tittar på klockan.
Vi minns varje lugn natt. Men vi har glömt hur man sover på natten. Det finns inga fler drömmar kvar, bara hoppet om att det ska bli lugnt och att alla ska överleva i natt. Att staden kommer att överleva och leva.
Tack så mycket, Inga och Vladimir, för er ständiga hjälp och ert stöd, och särskilt för ert tålamod, tack för er uppmärksamhet och omsorg om våra svansar ❤️‍🩹

… 💙 Ralf Spehling från @Skicka Vidare Till Ukraina och deras supportrar – många tack för torrfodret till djur, och särskilt för Hill´s Urinary Care till katter, det är helt enkelt livsviktigt för oss, eftersom flera katter måste äta det hela livet för att undvika att få urolithiasis igen.

Daniel Sandford TRANSPORT A SISTER är vår strålande ängel, tack så mycket för ditt ovärderliga arbete och din tid som du spenderar för att leverera hjälp till de mest utsatta människorna i Ukraina – våra söta lurviga vänner, du är en man med ett stort hjärta 💜

Спілка Захисту Тварин (Föreningen för skydd av djur)